Chockdoktrinen beskrevs ursprungligen av Naomi Klein i hennes bok med samma namn. Naomi Klein hävdar i denna bok att liberala reformer kan genomföras effektivast när individerna i ett samhälle befinner sig i ett tillstånd av chock och därmed är desorienterade. Enligt Klein har chockdoktrinen sitt ursprung bland ekonomen Milton Friedmans lärjungar i Chicagoskolan; doktrinen har bland annat tillämpats i Chile, Kina och Polen. Även Sverige har drabbats av en chockdoktrin – nämligen den migrationspolitiska överenskommelse som slöts 2011 av Moderaterna och Miljöpartiet. Med den uppgörelsen ökade invandringen markant de kommande åren och sägs vara en ”hämnd” för att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010. Vänsterliberala media följde snabbt efter och med agendasättande journalistik utmålades alla som vågade ifrågasätta de stora volymerna som främlingsfientliga rasister. I ett massivt uppbåd av politisk korrekt journalistik skulle folket övertygas med repetitiva mantran som ”invandringen berikar landet” och att ”Sverige ska ha ett generöst flyktingmottagande”. Termen chockdoktrin passar alltså väldigt bra in på Sverige under 2010-talet: den liberala massinvandringen försatte befolkningen i en politiskt korrekt chock och knappt ingen vågade ifrågasätta dess konsekvenser. Chockdoktrinen har däremot fått den negativa effekten att invandringen till Sverige har ökat för mycket och för snabbt för att samhällets strukturer ska kunna bevaras. Sveriges lagar, välfärdssystem och säkerhet är anpassade till ett dåtida Sverige där alla hade en bostad, ett personnummer och de flesta hade ett jobb. Så är det inte längre. En vän som har erfarenheter från det korrupta Ryssland påpekade nyligen att Sveriges lagar är alldeles för liberala och naiva för att fungera i en global värld. Förmodligen är hans betraktelse helt korrekt. Nedan följer några exempel på hur chockdoktrinen har förändrat det svenska samhället.
I Malmö finns ett stort romskt läger på en industritomt. Det är en illegal bosättning av privat mark; dessutom är det en sanitär olägenhet eftersom det saknas rinnande vatten, avlopp, sophämtning, etc. Den normala reaktionen från samhället borde vara att lägret omedelbart ska avhysas. Istället har ärendet dragits i en byråkratisk långbänk: Polisen har hänvisat till Kronofogden, som i sin tur kräver att markägaren ska identifiera alla personer i lägret. Ärendet har därefter behandlats av Miljöstyrelsen i Malmö som ville få bort lägret och Länsstyrelsen som avslog begäran. Nyligen har Mark- och Miljödomstolen i Växjö beslutat att lägret ska vara kvar, trots att det är en illegal ockupation och en sanitär olägenhet. Under tiden måste ägaren bekosta saneringen av industritomten, som han varken kan sälja eller hyra ut. Ägaren måste känna sig som Josef K i Franz Kafkas roman Processen. Det finns fler exempel än så: en sommarstuga i Högfors har ockuperats av en romsk familj, men polisen har inte ingripit inte eftersom ägaren bor utomlands och inte har gjort någon anmälan. Dessa ägare har drabbats av chockdoktrinen: Polisen, Kronofogden och domstolarna i landet vet inte hur de ska hantera en så plötslig tillströmning av fattiga romer och deras bosättningar. Rättsväsendet har tagits på sängen och i deras yrvakna tillstånd av politisk korrekthet åberopas obskyra byråkratiska regler istället för att värna den privata äganderätten.
Nästa exempel på hur chockdoktrinen har satt normala lagar och regler ur spel är hur papperslösa immigranter, som egentligen inte har rätt att uppehålla sig i landet, åtnjuter rätt till välfärd som skola och sjukvård. Dessa undantagslagar instiftades av förra Alliansregeringen med stöd av Miljöpartiet. Dessa lagar och undantagsregler har lett till absurda situationer som att skolor inte har rätt att lämna ut information till polisen om elever som uppehåller sig illegalt i landet. Det finns alltså numera lagar och motlagar.
Vidare kommer det ett antal terrorister och kriminella till Sverige med de stora asylströmmarna. Migrationsverket och Säpo lyckas identifiera en del av dessa, men eftersom de uppger sig att komma från krigförande länder kan de inte utvisas. Inte heller kan de beviljas asyl eftersom de är en säkerhetsrisk för landet. Istället uppehåller sig dessa brottslingar och jihadister i landet, men bevakas dygnet runt av Säpo till en kostnad på miljonbelopp. Dessutom finns det ett hundratal svenska jihadister som har radikaliserats, inte minst i Göteborg, som reser till Syrien för att kriga åt Islamiska Staten. Det saknas dock lagar för att förhindra dessa terrorresor, så Säpo nöjer sig med att jihadisterna slår en signal innan de åker till Syrien för att lemlästa, våldta, mörda och fördriva. Man kan jämföra dessa jihadister med de svenskar som frivilligt åkte för att strida med SS-Waffen under andra världskriget, men ändå saknas ännu lagstiftning för att förhindra dessa terrorresor. Inrikesminister Anders Ygeman försöker ”skynda på” lagstiftningen som dock inte bedöms bli klar förrän 2016. Under tiden har Stockholms Stad och Örebro kommun erbjudit återvändande jihadister förtur till jobb och bostad. Återigen har chockdoktrinen lett till bisarra paradoxer i lagstiftningen och samhället.
Under hösten 2015 när asylkaoset bröt ut med full kraft erbjöd SJ alla asylsökare gratis tågresor. Min ryske vän, som är van vid ett mer skrupelfritt samhälle, påpekade att denna givmildhet givetvis skulle missbrukas. Mycket riktigt: invandrare som har bott i Sverige i flera år och har åkt med samma tåg tusentals gånger uppgav sig plötsligt för att vara ”flyktingar” och ville åka gratis. Chockdoktrinen ledde till att SJ:s regelverk sattes ur spel, vilket ledde till att många tågvärdar slog larm om flera kaotiska incidenter och bedrägerier. ”Den humanitära stormakten” har återigen visat sig vara för naiv.
På nyårsafton 2014 anlände en buss med asylsökare till Grytans asylboende strax söder om Östersund. De var dock inte nöjda med standarden på boendet och vägrade att lämna bussen i protest. De hade synpunkter på kylan, mörkret, snön, vargarna som lurade i mörkret och att de karga omgivningarna inte inspirerade till att komponera musik. De ville istället åka tillbaka till metropolen Malmö. Sedan denna bussockupation har flera liknande incidenter utspelats runt om i landet, så det var ingen isolerad händelse. Att människor som påstår sig vara på flykt beter sig på detta krävande sätt kan framstå som väldigt märkligt. Förklaringen ligger i att de har betalat människosmugglare dyra pengar för att komma till Sverige. Dessa människosmugglare har dessutom gjort reklam för att i Sverige väntar bostad, pengar, jobb och till och med flickvänner. Besvikelsen blir då så klart stor när de istället hamnar i en fallfärdig barack mitt ute i ingenstans. Den svenska polisen och Migrationsverket vet ofta inte hur de ska hantera de här prekära situationerna. Återigen har chockdoktrinen drabbat det godtrogna svenska samhället.
Ålderstester av ”ensamkommande flyktingbarn” är ett annat kostsamt exempel på hur chockdoktrinen kan försätta regler ur spel. I skrivande stund kommer cirka 2000 ”ensamkommande flyktingungdomar” till Sverige i veckan, vilket är en ökning med en faktor hundra jämfört med tidigare år. Eftersom de är berättigade till asyl endast om de är under 18 år borde det vara av yttersta vikt att utföra medicinska tester för att kunna säkerställa deras ålder och avslöja eventuellt missbruk av asylrätten. Så är dock inte fallet, utan barnsjukvården vägrar att bistå Migrationsverket med de kontrollerna. Istället skenar miljardkostnaderna för de ”ensamkommande” bortom all kontroll. Myndigheterna har dock drabbats av chockdoktrinen och klarar inte av att bemästra situationen.
Som om inte detta vore nog är cirka 200.000 svenska pass på drift i världen som utnyttjas av flyktingsmugglare och terrorister. Det finns kriminella som kvitterar ut tio pass per år från Polisen, som sedan säljs dyrt för tiotusentals kronor på den svarta marknaden. Polisens naivitet för detta missbruk är påtaglig. Det har gått så långt att vissa länder överväger att införa visum för att svenska pass anses vara för osäkra. Ett enkelt sätt att åtgärda detta problem vore att revokera de pass som har ”försvunnit” så att de blir oanvändbara vid en passkontroll. Ett annat enkelt sätt vore att drastiskt höja priset för varje borttappat pass. Polisen har dock drabbats av chockdoktrinen och skyndar långsamt.
Apropå pass så saknar cirka 90% av alla asylsökare identitetshandlingar. Samtidigt uppger sig många komma från Syrien, vilket automatiskt berättigar till permanent uppehållstillstånd. Ett syriskt pass vore därmed en omistlig värdehandling under Migrationsverkets asylutredning, men de flesta gömmer eller slänger istället sina pass. Anledningen till detta paradoxala beteende är att Migrationsverket inte ska kunna spåra asylsökare till de säkra EU-länder de har passerat på vägen till Sverige. Om resvägen skulle kunna spåras skulle Sverige kunna utlämna asylsökarna till första säkra ankomstland enligt Dublinkonventionen. Eftersom Sverige som enda land ger syrier och eritrianer permanent uppehållstillstånd, och dessutom har frikostigast bidragssystem, väljer asylsökarna dock att åka igenom hela Europa för att komma till den givmilda utposten längst upp i norr. När danska polisen försökte kontrollera asylsökare flydde dessa mot Sverige i panik för att de inte ville bli registrerade som asylsökare i Danmark. Eftersom det inte är krig i Danmark är detta beteende givetvis suspekt och ett brott mot asylförordningen inom EU. Migrationsverket står dock inför en kollaps och har misslyckats med att stävja detta missbruk av asylrätten.
Hösten 2015 eskalerade asylströmmarna till Sverige med följd att Polisen, Tullen, Säpo och Migrationsverket fullständigt har tappat kontrollen. Chockdoktrinen har slagit till mot Sverige med full kraft. Cirka 40.000 migranter bedöms ha undvikit registrering bara under september och uppehåller sig nu illegalt i Sverige. Polisen bedömer att de inte kan införa gränskontroller längre eftersom det skulle skapa en kaotisk situation vid gränsen. SvD skriver:
”Det verkar vara så att den rådande uppfattningen är att vi varken kan klara av en ordentlig inre gränskontroll eller skulle klara av att stänga gränserna och införa gränskontroll” säger en källa till SvD. ”Vi beräknas klara av att hålla gränserna i två dagar och sedan skulle misslyckandet vara mer uppenbart för alla än det haveri som nu sker i någon form av tysthet, eller hur man ska uttrycka det.”
Man kan onekligen ifrågasätta om det är bättre att släppa in kaoset i landet än att försöka stoppa det vid gränsen. Vidare bedöms ungefär 2-3% migranterna i själva verket vara jihadister som har försvunnit till sovande celler. Tullen vid Öresundsbron vågar inte längre ingripa mot bilar med kriminella gäng med risk för att bli angripna och skadade; tullarna står alltså och tittar på medan vapen och narkotika utan vidare smugglas in i landet. Dessutom klarar Migrationsverket inte länge av att utreda alla asylfall utan får ta hjälp av reservpersonal från resterna av Försvaret. Bristen på asylboenden är så akut att Migrationsverket nu kommer att upprätta tältläger vilka bedöms kunna husera några hundra asylsökare – det vill säga ett par timmars tillströmning. Man kan fråga sig hur asylsökare som har högt ställda förväntningar på boendet i Sverige kommer att reagera när de förvisas till ett tältläger på landsbygden i mörkaste midvintern. Chockdoktrinen är numera så total i hela asylprocessen att hela landets säkerhet och välfärd står på spel. Ändå förnekar statsminister Stefan Löfven och rikspolischef Dan Eliasson på orwellskt manér att det behövs förstärkta gränskontroller.
Politikerna, Polisen, Säpo, Tullen, Försvaret, Migrationsverket, Kronofogden och andra berörda myndigheter har paralyserats av det stora antalet romer och asylsökare som har strömmat till Sverige de senaste åren. Regler som tidigare efterlevdes in i minsta detalj av svenska medborgare har nu fullständigt satts ur spel av chockdoktrinen. Det håller på att växa fram två parallella samhällen: ett lagligt Sverige där medborgarna förväntas följa alla byråkratiska regler, och ett laglöst Sverige där tiggare, jihadister och asylsökare kan bryta mot all sköns regler och förordningar. På kort sikt står landets välfärd och säkerhet på spel. På längre sikt kan respekten för hela det svenska rättsväsendet undermineras. Allt fler kanske ställer sig frågan: varför ska jag följa alla dessa regler när det finns andra grupper som ändå bryter mot dem? Den historiskt starka tilliten i den svenska samhället håller på att luckras upp. Om utvecklingen tillåts fortgå kommer vi att gå ett mer darwinistiskt, splittrat, kriminellt, egoistiskt och anarkistiskt samhälle till mötes.